Eight principles for sustainable teams
The eight principles are based on hundreds of studies on how sustainable teams become successful teams. Read more about the principles here. Are you using a different model? Go to Other.

Exercises


Courses

Mindre motstånd mot möten

To the course
Vissa skyr dem, andra njuter av dem. Vissa ser dem som ett nödvändigt ont, andra som ett onödvändigt gott. Vi pratar såklart om mötet! Vi pratar om APT – eller säger ni kanske teamkonferens, avdelningsmöte, off-site? Oavsett vad vi kallar det, finns det helt klart blandade åsikter om mötet och vad det bidrar med. Om du någon gång arbetat inom kommunen, varit inne på Psykologernas egna Facebook-grupp eller lunchat med någon som arbetar inom vården, är det svårt att inte slås av detta: vi är många som inte gillar APT.Detta inre motstånd verkar inte bara gälla APT. I en norsk studie av ledningsgrupper såg de att så mycket som upp till 40 procent av all mötestid ansågs vara oproduktiv. Psykologiprofessor Henning Bang beskriver samtidigt att ledare spenderar mellan 60 till 80 procent i möten. Det innebär ganska många procent av arbetstiden som inte känns produktiv. Det är väl därför inte konstigt att vi till och från drar en lättnadens suck när ett möte ställs in?Men… Vi vet ju samtidigt, att för många är kollegorna det bästa med arbetet. Hur kommer det sig då, att vi upplever de tillfällen som vi ses och arbetar tillsammans med minst sagt blandade miner? Är möten som kontaktform bortom räddning, eller är det hos oss som mötesdeltagare felet ligger?Kanske kan svaret delvis vara detta: det skapar frustration när det som diskuteras inte är tydligt kopplade till gruppens syften och mål. Det är också svårt att vilja delta när diskussionerna inte leder till tillräckligt konkreta åtgärder eller beslut. Så kanske är det så att det inte är vi eller mötet som är problemet, kanske är det så att vi kan ändra våra förutsättningar och faktiskt träna oss till bättre möten..För att möten ska kännas värdefulla behöver vi se till att utnyttja våra olika perspektiv, ta tillvara på att vara tillsammans och få fatt i varje deltagares unika information. I denna kurs kommer du därför att få fem träningstips hur du kan göra dina möten bättre framöver; från att lyssna och att bli lyssnad på, till att adressera vilka beslut du vill bli inkluderad i. Allt för att skapa mindre motstånd mot möten.

Ögonen på insatsen

To the course
Vad tycker dina kollegor är roligt att göra på jobbet? Vad har de för behov, begränsningar, prioriteringar, favorituppgifter och talanger? Den här kursen handlar om att zooma in på hur du, dina kollegor och din chef egentligen har det på jobbet - vad ni gör, tycker om, är bra på och brottas med. Det kan verka självklart att vi ska känna till dessa saker, vi jobbar ju tillsammans varje dag! Trots detta är det näst intill oundvikligt att att det blir en skev fördelning mellan hur mycket vi ser att vi själva gör och hur mycket vi ser att andra gör. Det är svårt att gå runt att vi är med oss själva hela tiden. Till slut kanske vi börjar fundera över - är det bara jag som jobbar på den här arbetsplatsen? För att kompensera för hur mycket tid vi spenderar med oss själva och våra arbetsuppgifter kan vi behöva ta till kommunikationens kraft. I denna kurs får du fyra tips på hur du genom frågor och informationsinsamling kan få en bättre inblick i dina kollegors insats på jobbet. Det första tipset handlar om hur du på ett bra sätt kan ta reda på vad din kollegor tycker om att göra på jobbet. Det andra tipset handlar om att ta reda på vilka arbetsuppgifter kollegorna är lite extra bra på. Det tredje tipset handlar om att ta reda på vad de skulle behöva hjälp med. Slutligen handlar det sista tipset om att ta reda på vad din chef egentligen pysslar med på jobbet?!Klicka på starta kurs för att få ett tips mailat varje måndag denna månad. 

Rättvisa omedelbums!

To the course
Du och din kollega gör samma jobb. Lika bra. Når samma resultat. Arbetar lika hårt. Din kollega blir befordrad, inte du. När du undrar varför får du till svar att det var en ‘sammanvägd bedömning’ och att valet till slut landade på den andra, men det var ett svårt beslut. Rättvist? Nja. Blir du motiverad att fortsätta göra ett gott jobb? Nja.Men finns egentligen rättvisa? Och finns det ens något rätt och fel? Om du frågar din magkänsla säger den förmodligen ja, och det stämmer också väl överens med forskning på området. Känsla av rättvisa på jobbet är viktigt på många olika sätt, både för individen och för organisationen som helhet.Ett rättvist klimat på arbetsplatsen ökar engagemanget på arbetsplatsen, och det ökar också proaktiva beteenden som gynnar organisationen. Vi behöver kunna se att vår insats leder till en proportionelig belöning, både jämfört med vad vi tidigare har upplevt och jämfört med andra kollegor. När resurser fördelas rättvist inom team så vill dessutom fler stanna kvar på företaget än när det upplevs som orättvist. Det finns alltså mycket att vinna på rättvisa. Men vad är då rättvist? Bra fråga. För att förstå vad som känns rättvist för just dig kan vi hitta svaret genom att återbesöka tidigare upplevelser och erfarenheter. Genom att reflektera över tidigare situationer kan du få fatt i just precis vad det var som kändes bra, och mindre bra. Genom detta får du chansen att lära dig mer om vad just du och också andra behöver på jobbet för att må bra. Rättvist? Ja! Blir du motiverad att fortsätta göra ett gott jobb? Ja!I den här kursen får du lära dig mer om att skapa ett rättvist klimat på arbetsplatsen, genom snabba träningstips på under en minut. Ganska rättvis fördelning mellan insats och belöning tycker vi. 

Öka teamkontakt och minska fördomar på distans

To the course
Ibland slänger vi oss med termer såsom ‘samarbetande och inkluderande företagskultur’ eller ‘våra gemensamma organisatoriska värderingar’. Vi brukar ofta mena att hela organisationen på olika vis är sammansvetsade, en enhet, ett 'vi'. Det här är lättare sagt än gjort! Uttalanden som “Här kallar vi IT-avdelningen för fika-avdelningen, ingen vet riktigt vad de gör och när en går förbi sitter de alltid med en kardemummabulle i handen” eller “Mellanstadielärarna är mer rigida i sitt arbetssätt jämfört med oss som arbetar på högstadiet” kan onekligen florera på en arbetsplats. Det här är inte konstigt! VI är människor. Vi älskar att förenkla. Kategorisera. Varför tänka långsamt när en kan tänka snabbt? Kategorisering föder fördomar, fördomar, fördomar och kan göra det svårare för oss att samarbeta över teamgränserna. För att minska fördomar kan vi behöva överlista systemet. Hur kan vi minska fördomar mot andra grupper bakom våra skärmar? Forskaren Chiara Imperato med kollegor undersökte denna fråga genom att sammanställa resultat från 23 studier. Svaret: vi kan minska fördomar genom kontakt med andra grupper. I studierna fick olika grupper, såsom kristna och muslimer, nyanlända och etablerade medborgare samt studenter från olika universitet, mötas i olika digitala forum. Imperato såg att kontakt med andra grupper online i lika stor utsträckning som fysiskt verkar minska fördomar mot den andra gruppen. Coolt! I den här kursen får du hjälp att öka dina kontaktytor med andra team och får chansen att uppleva de positiva effekterna med olika sorters kontakt på distans. Detta i fyra psykologiska träningstips som kommer till din mejl varje måndag under fyra veckor om du startar kursen. Häng med!

Starkare sammanhållning på under en minut

To the course
Har du någon gång känt dig avundsjuk på ett team som är riktigt sammansvetsat på jobbet? De gamla rävarna på ekonomiavdelningen som alltid kör high fives, har interna skämt du absolut inte förstår och gärna pratar om deras gemensamma bravader från helgen? Kanske har du snopet tänkt att äh, jag behöver minsann inte känna så stor sammanhållning med mina kollegor på HR-avdelningen. Dessutom har ju rävarna jobbat tillsammans i 10 år, till skillnad från oss som byter personal hela tiden! Med risk för att göra dig besviken så kan din grupp vara i riskzonen för att inte hålla i längden. Tid är nämligen inte nyckeln till sammanhållning. Group cohesion är ett viktigt nyckelbegrepp inom gruppsykologi som kan översättas till just gruppens sammanhållning. Sammanhållning är ett resultat av andra saker än tid; såsom banden mellan personerna i gruppen, engagemang för gruppens mål och ömsesidig lojalitet. En sammanhållen grupp som de gamla rävarna är mer trolig att blomstra över tid, då den behåller sina medlemmar längre än osammanhängande grupper och är bättre på att nå mål tillsammans. De har också färre sociala problem, vilket du förmodligen märkt på rävarnas aldrig sinande gemensamma aktiviteter. Grupper som saknar sammanhållning tenderar att lösas upp i mindre grupper så fort det blir en konflikt. De tappar också medlemmar snabbare än de kan ersätta dem och misslyckas med att nå sina mål, så det är kanske inte så konstigt att HR-avdelningen har större omsättning av personal. Man kan jämföra sammanhållning med fysikens lagar; objekt som är sammanhållna består av partiklar som binder samman så tätt att de håller ihop på plats oavsett hur mycket det stormar omkring dem, istället för att driva iväg eller fästa sig vid andra objekt. I grupper med sammanhållning händer samma sak; de håller ihop istället för att lämna gruppen och gå med i andra grupper. De gamla rävarna skulle ju aldrig gå över till HR eller ett annat företag! De fortsätter vara enade över tid och situationer, är mer stabila, produktiva och har mer nöjda medlemmar. Till och med lyckligare medlemmar! De svarar nämligen mer positivt än andra på frågan “hur lycklig skulle du säga att du är?”. Att vara ett sammansvetsat gäng är alltså inte så pjåkigt - det skapar en lyckligare och psykologiskt mer hälsosam arbetsplats. Det finns olika sätt att nå sammanhållning i en grupp. I den här kursen får du testa på en del av detta spännande forskningsfält för att ta steget mot att bli ett lika sammansvetsat gäng som rävarna. Du behöver nämligen inte 10 år - vi ger dig träningstips som gör skillnad på en minut under 6 dagar. 

(Åter)skapa den psykologiska tryggheten på distans

To the course
Distansarbete är det nya normala för många av oss. Det kommer säkerligen ta många år innan vi kan förstå effekten som omställningen till distansarbete haft på oss men något vi kan ana är att det har inverkan på den psykologiska tryggheten. Psykologisk trygghet handlar om att våga ta en personlig risk - till exempel säga vad vi tycker eller be om hjälp - utan att riskera skäll eller sociala sanktioner. Och här är forskningen tydlig - team med hög psykologisk trygghet presterar bättre. När vi ska säga något som tar emot att uttrycka - kanske ställa en “dum” fråga, berätta om att vi gjort fel, att vi inte hinner, att arbetsbelastningen är för hög, komma med en kontroversiell idé eller något annat av känsligare karaktär vill vi kanske gärna ha kontroll på läget. Vi vill se hur det vi uttrycker mottas och inte bli missförstådda. Som du kanske förstår är det här distansarbete och psykologisk trygghet krockar. Distansarbete innebär mindre möjligheter att se hur andra reagerar på det vi säger, mindre socialt stöd i form av instämmande nickningar eller medkännande blickar från andra sidan bordet och en högre risk för missförstånd när icke-verbala signaler blir färre och yttre distraktioner (till exempel husdjur på tangentbordet) fler. Det skapas alltså en ännu högre tröskel för att våga ta den där personliga risken. När vi jobbar på distans kan vi se till att aktivt jobba på den psykologiska tryggheten. Den här kursen innehåller fyra tips som alla handlar om just trygghet. Det första tipset handlar om att identifiera de tillfällen där ni faktiskt känt den där tryggheten. Det andra tipset handlar om att föra upp gruppens distansarbete-misstag till ytan. Det tredje tipset handlar om att våga prata om höga krav på jobbet och det fjärde tipset handlar om att kunna hålla i trygga diskussioner. Vare sig ni vill skapa eller återskapa den psykologiska tryggheten i teamet så ger den här kursen enkla och konkreta tips på hur ni kan närma er en arbetsplats där de personliga riskerna inte känns lika riskfyllda att ta. 

Fatta grejen med att fatta beslut på distans

To the course
Du loggar in på ett möte med din chef och närmaste medarbetare. Ganska snart in på mötet märker du att beslut verkar ha tagits innan mötet. En mejltråd verkar ha pågått innan mötet som du inte har varit involverad i. Mötet fortsätter och du får fråga flera gånger när beslutet togs, var informationen finns att hitta eller vem som varit involverad i beslutet. Du känner kanske en förvirring, kanske en känsla av utanförskap, kanske irritation eller ilska. Det du känner är något vi psykologer kallar för kontrollförlust. En obehaglig känsla som vi gärna vill bli av med. När vi människor upplever kontrollförlust vill vi göra det vi kan för att återfå den. Ibland kan det leda till att vi handlar riktigt tokigt. Vi kan börja baktala kollegor, strunta i arbetsuppgifter eller aktivt sträva emot teamets mål. För att undvika att denna typ av agerande ska hända dig eller ditt team är det centralt att ha ett inkluderande och öppet beslutsfattande i organisationen. Detta kan både försvåras och underlättas av distansarbete. Dr. Kristina L. Guo har tagit fram en stegvis process för beslutsfattande: DECIDE. Modellen är ursprungligen utvecklad för att hjälpa chefer inom hälsosektorn att ta effektiva beslut och består av sex steg: D (Define the problem), E (Establish the criteria), C (Consider all the alternatives), I (Identify the best alternative), D (Develop and implement a plan of action), E (Evaluate and monitor the solution and feedback when necessary). I den här kursen får du träningstips baserade på varje steg anpassade efter distansarbete. Tipsen kommer direkt till din mejlkorg varje måndag i sex veckor framöver. Förhoppningsvis kommer dessa hjälpa dig att inkludera hela teamet i beslutsfattande, även om ni arbetar på distans, och på så sätt ta bättre beslut. 

Lika tydliga roller på distans som ett fotbollslag

To the course
“Det är match i helgen. Här har du en lista på vem som har vilken roll”. Du läser listan, Rachel är vänsterback, Stina är högerinner, Leire högerytter osv. “Ska vi inte träna på att spela ihop?” frågar du tränaren. “Nej nej, här har du ju en tydlig rollbeskrivning av vem som gör vad.”Att allt du gör på jobbet skulle få plats på ett A4-papper eller två är väl rätt osannolikt? Ändå är det lätt att luras att tro att arbetsroller och ansvarsområden är tydligt definierade eftersom vi har rollbeskrivningar. Dessa dokument är dock av översiktlig karaktär. För att samarbetet ska flyta smidigt behöver vi bli mer specifika. Det räcker inte med att veta att Rachel är vänsterbacken, du behöver veta hur hon bäst tar passningar eller hur snabbt hon springer, för att avgöra i ett skarpt läge om du ska passa till henne eller någon annan i laget.Att tydliggöra roller och ansvarsområden löpande i arbetet innebär att givet den unika situationen ni befinner er i, det här projektet, med den här gruppen och just den här tiden prata om vem som gör vad. Görs inte det regelbundet finns det risk för missförstånd “jag trodde du skulle göra det?”, som kan eskalera till konflikter “hen smiter alltid från sina uppgifter!” och uppgifter kan falla mellan stolar. Det blir också svårt att hålla varandra ansvariga “hur går det med x?”, “jag behöver rapporten nu, varför har du inte skickat den än?”, om vi inte är 100% på att det faktiskt är personens ansvarsområde. Team som arbetar på distans får färre spontana tillfällen att prata om roller. Därför kan det vara klokt att mer strukturerat ta upp roller och ansvarsfördelningar gruppmedlemmar emellan. Här kommer fyra tips hur du kan jobba med att tydliggöra roller på distans i ditt team.Starta kursen så får du ett tips i veckan mejlat till dig på måndagar. 

Ta svåra samtal på distans

To the course
Tycker du det är extra svårt att ta de svåra samtalen när kommunikationen sker på distans? Oavsett om de svåra samtalen handlar om att lämna ett svårt besked, ge konstruktiv feedback eller hantera en konflikter blir samtalet bättre om personen känner sig sedd och förstådd. Kanske har du hört någon säga “jag ger den här kritiken med ett gott hjärta, med intentionen att hjälpa dig”.Enligt docenten och forskaren Thomas Jordan vid Göteborgs universitet som är expert på konflikthantering uppstår konflikter när personer har olika önskemål i en situation. När personerna upplever att deras önskemål blockeras väcks frustration. Det finns sällan bara en orsak till att en konflikt uppstår, och frustrationen kanske inte riktas mot den orsaken som kan vara lösningen. Att lösa en konflikt, eller leverera kritik med önskan om att en person ska ändra sitt beteende kräver en gemensam syn på vad som är problemet och en lösning som tillgodoser alla inblandades önskemål på något sätt. Här blir det viktigt att lyssna och bekräfta varandra, så att samtalet utvecklas och inte hamnar i ett dödläge. Just att lyssna är ju extra svårt när man inte kan träffas. Så hur kan man göra? I den här kursen får du fyra träningstips med förslag vad du kan göra för att lyckas mötas känslomässigt också på distans, hur du kan ta upp gnissel tidigt innan det exploderar till en konflikt samt hur du kan göra om en konflikt uppstår.

Kickstarta feedbackkulturen

To the course
Rätt använt är feedback ett fantastiskt verktyg för utveckling och att driva beteendeförändring. Och vad är det vi önskar i förändringsledning och när vi bygger företagskulturer? Jo, att medarbetarna agerar i linje med målet. Trots all forskning som finns om att feedback som ges på rätt sätt ökar prestation, är det många där ute i arbetslivet som säger “äh, jag tror inte på sånt där med beröm, jag vill bara höra vad jag kan göra bättre”.Kanske har det att göra med att många missuppfattat vad feedback innebär? En vanlig missuppfattning är att tro att feedback = konstruktiv feedback. Och att positiv feedback är att på ett snällt sätt säga vad någon kan förbättra. Eller så tänker man att positiv feedback är diffust beröm, och ungefär lika trevlig - och hjälpsamt för att nå resultatmålen - som kanelbullar till fikat på planeringsdagen.  Rätt använt är positiv feedback nyckeln till motivation och prestation hos individen. En företagskultur präglad av positiv feedback har ett klimat som främjar utveckling och lärande, och där ser man medarbetare som gör mer än plikten kräver. Vem vill inte ha en sådan arbetsmiljö? Som den framgångsrika fotbollstränaren Pia Sundhage säger ”vi är varandras miljö och vi gör varandra bra…Vi letar när det fungerar”. Vi på Psykologifabriken har samlat våra bästa feedbacktips i denna kurs. Allt för att på ett enkelt sätt dela med oss av forskningen om feedback på ett sätt som blir praktiskt användbart för dig!Så, vad väntar du på? Signa upp dig på kursen och få våra bästa feedbacktips direkt i mejlkorgen varje måndag!

Stärk innovation med lärande team

To the course
Du sitter och läser ett dokument som beskriver en arbetsprocess. Du förstår inte riktigt. Det känns inte helt logiskt. Vore det inte bättre om vi strukturerat utvärderade projektet löpande och inte bara efter att det är klart? Frågan är: säger du något eller tänker du att det säkert finns en förklaring varför det står som det står och gör ditt bästa för att följa instruktionerna?Många bolag har förstått vikten av kunskap i dagens tjänstesamhälle och investerar stort i att attrahera, rekrytera och behålla talanger. Men om dessa talanger inte vågar delge sina idéer, föreslå nya lösningar eller kritiskt granska de processer som finns så kommer de ju inte bidra som förväntat till organisationen. Men om du inte vågar säga att arbetsbeskrivningen inte verkar logisk och föreslå att ni ska utvärdera löpande istället, så spelar det ingen roll hur bra idéer du har. Innovation kräver lärande. Lärande team lär sig snabbt av misstagen som görs och hittar gemensamt en bättre väg framåt. De växer snabbare och presterar bättre, där vågar en person säga att ni borde ha veckovisa utvärderingsmöten. Professor Amy Edmonsson på Harvard har i sin forskning sett att i lärande team känner teammedlemmarna psykologisk trygghet och vågar dela med sig även av det som inte gått så bra. Kanske vågar du vara den som går i täten för att skapa en tryggare kultur och ett mer lärande team? Testa övningarna i den här kursen så har du tagit de första stegen!

Är ert team ett tåg eller ett skepp?

To the course
Är ert team ett tåg som åker på en redan lagd räls mot ett sedan länge bestämt mål? Eller är ni ett skepp som seglar mot er destination med eget mandat att navigera er väg dit? I den här kursen ligger fokus på att utvärdera hur autonomt ert team är och hur ni kan ta nya steg mot ett välfungerande och delat ledarskap. Ett skepp som har makten att navigera själv kan lätt anpassa sig till förändringar och kan lättare motivera sin besättning. Ett tåg, som går på räls, har svårt att vika av från spåret när förutsättningarna ändras och resenärerna lär varken bryr sig av eller till. De kan inte vara med och påverka, tåget följer rälset, så deras motivation lär sedan länge ligga kvar på perrongen. Under 90- och 00-talet fick Kodak erfara konsekvenserna av arbeta som ett “tåg”. Trots att omvärlden ändrades åkte Kodak vidare på sina räls, med en toppstyrd organisation. Autonomin hos medarbetarna var låg och nya idéer fick inget gehör av ledningen. 2012 gick Kodak i konkurs då deras analoga kameror konkurrerades ut av digitala alternativ. Ironiskt nog fanns det medarbetare hos Kodak som tidigt pitchade digitala lösningar internt. Men dessa idéer nekades av ledningen och medarbetarnas motivation att utveckla dem vidare begravdes.Self Determination Theory hävdar att autonomi är ett av tre basala behov som vi människor behöver för att finna motivation. Med autonomi kan individen t.ex. få möjlighet att själva utforma hur hen gör sina arbetsuppgifter. Chansen är då stor att hen formar metoderna på så vis att de känns meningsfulla och roliga, vilket i sin tur upplevs motiverande.   Få saker är väl så viktiga för en organisation som motiverade medarbetare? En motiverad medarbetare kan vara skillnaden mellan framgång och undergång. Det kan med andra ord finnas ett stort värde i att undersöka autonomin i sitt team och om förutsättningarna finns försöka ta några steg mot att skapa ett hållbart delat ledarskap. 

Låt aldrig hoppet försvinna

To the course
Nätterna blir längre. Dagarna blir kortare. Vi börjar tappa modet. Det är december igen. Och för vissa innebär julen tända ljus och gula bullar men för andra är julen en tid av stress och komplicerade familjerelationer. Dessutom står vi mitt i ett mörker som vi inte vet var det slutar - en global pandemi. Kanske har det sällan varit svårare än nu att känna hopp. Kanske har det sällan varit viktigare än nu att komma ihåg att det är mörkt nu, men det blir ljusare igen. Hur gör vi för att lyckas vara hoppfulla även när allt känns becksvart? Hur hittar vi de små sakerna som lyser upp? Och vad är det som gör att vissa kan se ljust på tillvaron medan andra fastnar i svarta hål? Forskare som studerar hopp ser att personer som skattar lågt på självskattningsformulär som mäter hopp oftare upplever depression och ångest i mörka tider. De som, å andra sidan, skattar högt på hopp är bättre på konstruktivt problemlösande i svåra situationer och växer motgångar snarare än tvärtom. Professor Fred Luthans har myntat begreppet psykologiskt kapital. Det har alltid har varit viktigt för organisationer med ekonomiskt kapital (finanser och tillgångar), mänskligt kapital (de anställdas erfarenhet och färdigheter) och socialt kapital (företagets nätverk). Luthans uppmärksammar vikten av det psykologiska kapitalet hos de anställda i en organisation som består av hopp, optimism, motståndskraft och självförtroende. Han menar att vi genom ett högt psykologiskt kapital kan få en effektivare organisation som är bättre på att möta de komplexa utmaningar som väntar nu och i framtiden. Vi har redan gjort en kurs i optimism och en i motståndskraft. Denna gång ska det handla om hopp. Genom den här kursens fyra träningstips kan du träna dig själv i att se mer hoppfullt på tillvaron och samtidigt stärka ditt psykologiska kapital. Det första tipset handlar om att utmana sina tankar när vi står inför en ny situation. Det andra tipset handlar om hur vi sätter upp hoppingivande mål. Det tredje tipset handlar om hur vi kan bli mer hoppfulla genom att bara föreställa oss framgång. Slutligen handlar det fjärde tipset om att förknippa oss själva med positiva utfall.