Training tips


Courses

Är ert team ett tåg eller ett skepp?

To the course
Är ert team ett tåg som åker på en redan lagd räls mot ett sedan länge bestämt mål? Eller är ni ett skepp som seglar mot er destination med eget mandat att navigera er väg dit? I den här kursen ligger fokus på att utvärdera hur autonomt ert team är och hur ni kan ta nya steg mot ett välfungerande och delat ledarskap. Ett skepp som har makten att navigera själv kan lätt anpassa sig till förändringar och kan lättare motivera sin besättning. Ett tåg, som går på räls, har svårt att vika av från spåret när förutsättningarna ändras och resenärerna lär varken bryr sig av eller till. De kan inte vara med och påverka, tåget följer rälset, så deras motivation lär sedan länge ligga kvar på perrongen. Under 90- och 00-talet fick Kodak erfara konsekvenserna av arbeta som ett “tåg”. Trots att omvärlden ändrades åkte Kodak vidare på sina räls, med en toppstyrd organisation. Autonomin hos medarbetarna var låg och nya idéer fick inget gehör av ledningen. 2012 gick Kodak i konkurs då deras analoga kameror konkurrerades ut av digitala alternativ. Ironiskt nog fanns det medarbetare hos Kodak som tidigt pitchade digitala lösningar internt. Men dessa idéer nekades av ledningen och medarbetarnas motivation att utveckla dem vidare begravdes.Self Determination Theory hävdar att autonomi är ett av tre basala behov som vi människor behöver för att finna motivation. Med autonomi kan individen t.ex. få möjlighet att själva utforma hur hen gör sina arbetsuppgifter. Chansen är då stor att hen formar metoderna på så vis att de känns meningsfulla och roliga, vilket i sin tur upplevs motiverande.   Få saker är väl så viktiga för en organisation som motiverade medarbetare? En motiverad medarbetare kan vara skillnaden mellan framgång och undergång. Det kan med andra ord finnas ett stort värde i att undersöka autonomin i sitt team och om förutsättningarna finns försöka ta några steg mot att skapa ett hållbart delat ledarskap. 

Hösten efter pandemin - omtag eller nytag?

To the course
Vi har precis gått igenom en turbulent vår där planer ställdes på ända och vi var tvungna att hitta nya arbetssätt. Ur denna period har det troligen kommit både bra och dåliga saker. Även om det säkert var tråkigt att ställa in en planerad konferens så kanske ni lärde er något av att behöva rannsaka och prioritera i verksamheten. Och visst har det varit häftigt att se hur många på mycket kort tid lyckades ställa om till att utföra helt nya arbetsuppgifter, till exempel genom att gå in och stötta upp i vården. Så hur ser vi till att dra lärdomar och skörda vinsterna från den vår som varit, samtidigt som vi blickar framåt och tar ett nytag - inte omtag - i höst?En närliggande diskussionsfråga gäller förstås hemmakontorets fortlevnad. Många har tyckt att det varit tufft att jobba på distans och är mäkta trötta på opersonliga videokonferenser. De längtar till att få återvända till kontoret. Andra har njutit av att slippa pendla och hoppas på att kunna fortsätta jobba en del hemifrån även när restriktionerna lättar. Hur syr vi ihop dessa spretande viljor när vi åter ska börja samarbeta efter semestern? I denna kurs får du fyra förslag på diskussioner som du med fördel kan ta med ditt team såhär i uppstarten inför hösten. De handlar om att kalibrera kikarsiktet och rikta det mot nya mål i höst, och att ta avstamp i det vi lärt oss under våren för att snabbare kunna ta oss dit. 

Kickstarta feedbackkulturen

To the course
Rätt använt är feedback ett fantastiskt verktyg för utveckling och att driva beteendeförändring. Och vad är det vi önskar i förändringsledning och när vi bygger företagskulturer? Jo, att medarbetarna agerar i linje med målet. Trots all forskning som finns om att feedback som ges på rätt sätt ökar prestation, är det många där ute i arbetslivet som säger “äh, jag tror inte på sånt där med beröm, jag vill bara höra vad jag kan göra bättre”.Kanske har det att göra med att många missuppfattat vad feedback innebär? En vanlig missuppfattning är att tro att feedback = konstruktiv feedback. Och att positiv feedback är att på ett snällt sätt säga vad någon kan förbättra. Eller så tänker man att positiv feedback är diffust beröm, och ungefär lika trevlig - och hjälpsamt för att nå resultatmålen - som kanelbullar till fikat på planeringsdagen.  Rätt använt är positiv feedback nyckeln till motivation och prestation hos individen. En företagskultur präglad av positiv feedback har ett klimat som främjar utveckling och lärande, och där ser man medarbetare som gör mer än plikten kräver. Vem vill inte ha en sådan arbetsmiljö? Som den framgångsrika fotbollstränaren Pia Sundhage säger ”vi är varandras miljö och vi gör varandra bra…Vi letar när det fungerar”. Vi på Psykologifabriken har samlat våra bästa feedbacktips i denna kurs. Allt för att på ett enkelt sätt dela med oss av forskningen om feedback på ett sätt som blir praktiskt användbart för dig!Så, vad väntar du på? Signa upp dig på kursen och få våra bästa feedbacktips direkt i mejlkorgen varje måndag!

Tillit på distans med virtuell konflikthantering

To the course
Känns det som att alla i teamet inte riktigt är ombord? Att vissa står kvar med ena foten på stranden och funderar på om de verkligen ska kliva i båten och ge sig ut på den gemensamma resan? Att inte träffa sina teammedlemmar som vanligt gör att energin går ned. Den gemensamma riktningen blir diffusare. Digitala möten gör oss hårdare i kommunikationen, missförstånd och irritation ökar distansen. Gemenskapen och samhörigheten med sitt team och med bolaget minskar. Den kortsiktiga risken är att det blir svårare att ta på sig företagshatten. Man vågar inte sätta sig i båten och ro ut, utan man vill veta kostnader och vinst för en själv först. Den långsiktiga risken är att medarbetare lämnar för de inte känner en tillhörighet till teamet eller organisationen. För att vi ska våga kliva ombord i en liten roddbåt och ge oss ut i dimman så vill vi veta att båtfärden är säker. Vi kanske vill veta att sjön är så pass liten att det tar max 1 timme att ro över den, eller att det finns nödraketer i fören. Vi behöver också kunna lita på att andra beter sig sjövettigt, så ingen ställer sig upp och börjar gunga båten mitt på sjön så att vi alla riskerar att drutta i. På samma sätt behöver jag som teammedlem känna en trygghet i att det finns riktlinjer, och lita på att riktlinjerna följs av alla. Först då känner jag psykologisk trygghet och vågar kliva ned i båten och helhjärtat ro ut tillsammans med mitt team. Så hur kan du skapa denna trygghet? I denna kurs kommer du att få fyra psykologiska träningstips för att förhindra att gnissel och konflikter ska uppstå, men också vad du ska göra om en konflikt faktiskt blossar upp.Det första träningstipset handlar om att lyfta upp teamets spelregler så att alla i teamet kan känna trygghet. Det kan ni göra genom att skapa ett gemensamt teamkontrakt. Det andra tipset hjälper er hitta var gnissel kan uppstå i teamarbetet idag - så att ni enkelt kan lösa problem tidigt och förhindra att det eskalerar till en konflikt. Träningstips nummer tre handlar om tillitskulturen i teamet. Litar vi på de andra teammedlemmarna, då vågar vi kliva i båten. Det fjärde träningstipset ger ett verktyg för konfliktlösning i virtuella team. Hur tar vi de där svåra samtalen på distans?

Lika tydliga roller på distans som ett fotbollslag

To the course
“Det är match i helgen. Här har du en lista på vem som har vilken roll”. Du läser listan, Rachel är vänsterback, Stina är högerinner, Leire högerytter osv. “Ska vi inte träna på att spela ihop?” frågar du tränaren. “Nej nej, här har du ju en tydlig rollbeskrivning av vem som gör vad.”Att allt du gör på jobbet skulle få plats på ett A4-papper eller två är väl rätt osannolikt? Ändå är det lätt att luras att tro att arbetsroller och ansvarsområden är tydligt definierade eftersom vi har rollbeskrivningar. Dessa dokument är dock av översiktlig karaktär. För att samarbetet ska flyta smidigt behöver vi bli mer specifika. Det räcker inte med att veta att Rachel är vänsterbacken, du behöver veta hur hon bäst tar passningar eller hur snabbt hon springer, för att avgöra i ett skarpt läge om du ska passa till henne eller någon annan i laget.Att tydliggöra roller och ansvarsområden löpande i arbetet innebär att givet den unika situationen ni befinner er i, det här projektet, med den här gruppen och just den här tiden prata om vem som gör vad. Görs inte det regelbundet finns det risk för missförstånd “jag trodde du skulle göra det?”, som kan eskalera till konflikter “hen smiter alltid från sina uppgifter!” och uppgifter kan falla mellan stolar. Det blir också svårt att hålla varandra ansvariga “hur går det med x?”, “jag behöver rapporten nu, varför har du inte skickat den än?”, om vi inte är 100% på att det faktiskt är personens ansvarsområde. Team som arbetar på distans får färre spontana tillfällen att prata om roller. Därför kan det vara klokt att mer strukturerat ta upp roller och ansvarsfördelningar gruppmedlemmar emellan. Här kommer fyra tips hur du kan jobba med att tydliggöra roller på distans i ditt team.Starta kursen så får du ett tips i veckan mejlat till dig på måndagar. 

Fatta grejen med att fatta beslut på distans

To the course
Du loggar in på ett möte med din chef och närmaste medarbetare. Ganska snart in på mötet märker du att beslut verkar ha tagits innan mötet. En mejltråd verkar ha pågått innan mötet som du inte har varit involverad i. Mötet fortsätter och du får fråga flera gånger när beslutet togs, var informationen finns att hitta eller vem som varit involverad i beslutet. Du känner kanske en förvirring, kanske en känsla av utanförskap, kanske irritation eller ilska. Det du känner är något vi psykologer kallar för kontrollförlust. En obehaglig känsla som vi gärna vill bli av med. När vi människor upplever kontrollförlust vill vi göra det vi kan för att återfå den. Ibland kan det leda till att vi handlar riktigt tokigt. Vi kan börja baktala kollegor, strunta i arbetsuppgifter eller aktivt sträva emot teamets mål. För att undvika att denna typ av agerande ska hända dig eller ditt team är det centralt att ha ett inkluderande och öppet beslutsfattande i organisationen. Detta kan både försvåras och underlättas av distansarbete. Dr. Kristina L. Guo har tagit fram en stegvis process för beslutsfattande: DECIDE. Modellen är ursprungligen utvecklad för att hjälpa chefer inom hälsosektorn att ta effektiva beslut och består av sex steg: D (Define the problem), E (Establish the criteria), C (Consider all the alternatives), I (Identify the best alternative), (Develop and implement a plan of action), E (Evaluate and monitor the solution and feedback when necessary). I den här kursen får du träningstips baserade på varje steg anpassade efter distansarbete. Tipsen kommer direkt till din mejlkorg varje måndag i sex veckor framöver. Förhoppningsvis kommer dessa hjälpa dig att inkludera hela teamet i beslutsfattande, även om ni arbetar på distans, och på så sätt ta bättre beslut. 

(Åter)skapa den psykologiska tryggheten på distans

To the course
Distansarbete är det nya normala för många av oss. är När facket Vision skickade ut en undersökning till 5000 av sina medlemmar svarade 63 procent att de tror att de kommer jobba mer hemifrån även efter pandemins slut. Hemarbetet verkar alltså inte vara någon fluga. Det kommer säkerligen ta många år innan vi kan förstå effekten som omställningen till distansarbete haft på oss men något vi kan ana är att det har inverkan på den psykologiska tryggheten. Psykologisk trygghet handlar om att våga ta en personlig risk - till exempel säga vad vi tycker eller be om hjälp - utan att riskera skäll eller sociala sanktioner. Och här är forskningen tydlig - team med hög psykologisk trygghet presterar bättre. När vi ska säga något som tar emot att uttrycka - kanske ställa en “dum” fråga, berätta om att vi gjort fel, att vi inte hinner, att arbetsbelastningen är för hög, komma med en kontroversiell idé eller något annat av känsligare karaktär vill vi kanske gärna ha kontroll på läget. Vi vill se hur det vi uttrycker mottas och inte bli missförstådda. Som du kanske förstår är det här distansarbete och psykologisk trygghet krockar. Distansarbete innebär mindre möjligheter att se hur andra reagerar på det vi säger, mindre socialt stöd i form av instämmande nickningar eller medkännande blickar från andra sidan bordet och en högre risk för missförstånd när icke-verbala signaler blir färre och yttre distraktioner (till exempel husdjur på tangentbordet) fler. Det skapas alltså en ännu högre tröskel för att våga ta den där personliga risken. I väntan på att tekniken blir bättre, att vi vänjer oss eller kanske jobbar mer på plats kan vi se till att aktivt jobba på den psykologiska tryggheten. Den här kursen innehåller fyra tips som alla handlar om just trygghet. Det första tipset handlar om att identifiera de tillfällen där ni faktiskt känt den där tryggheten. Det andra tipset handlar om att föra upp gruppens distansarbete-misstag till ytan. Det tredje tipset handlar om att våga prata om höga krav på jobbet och det fjärde tipset handlar om att kunna hålla i trygga diskussioner. Vare sig ni vill skapa eller återskapa den psykologiska tryggheten i teamet så ger den här kursen enkla och konkreta tips på hur ni kan närma er en arbetsplats där de personliga riskerna inte känns lika riskfyllda att ta. 

Träna på att skapa nya idéer

To the course
Vad har Netflix och Pokemon Go gemensamt? De är båda ett resultat av nya idéer! Netflix fick hela världen att glömma DVD-skivor och videobutiker och Pokemon Go gjorde det möjligt att leta virtuella pokemons utomhus världen över. I dagens innovativa och fartfyllda värld går utvecklingen snabbare än någonsin och vissa saker som känns självklara idag är det svårt att föreställa sig en värld utan. Innovationens snabba tempo har gjort det viktigare än någonsin för företag och organisationer att hänga med i svängarna - vare sig det handlar om att till exempel lansera nya produkter eller tjänster, som Netflix, eller att anpassa verksamheten efter nya förutsättningar i fallet med Pokemon Go. Men hur skapar man nya lösningar och idéer och blir mer kreativ? Innovation föds av kreativitet, och i den här kursen kommer du att få träna på att vara kreativ och skapa nya idéer. Vad är skillnaden mellan innovation och kreativitet?Det finns lite olika definitioner på vad innovation och kreativitet egentligen är. I en studie ​som forskaren Ute R. Hühlsheger och kollegor gjort på över 30 år av studier inom området menar de på att innovation består av två delar. 1) att skapa nya idéer och 2) att implementera dessa. Kreativitet är den första delen – alltså generering av nya idéer och kan därför ses som en underkategori av innovation. Kan alla bli kreativa? Ja, alla kan bli mer kreativa - för alla kan träna på att skapa nya idéer! Det kanske inte nödvändigtvis rör sig om områden som vi vanligtvis associerar med kreativitet, som konst, men alla har förmågan att skapa någonting nytt och någonting användbart. Kreativitet är ingen lyxig egenskap som bara vissa föds med utan fungerar mer som en muskel som kan tränas upp – psykologiskt! I den här kursen får du fem träningstips som hjälper dig att träna upp din kreativitet så att du enklare kan skapa nya idéer.