Vilka team presterar bäst; de grupper med individer med högst IQ eller de grupper som är mest socialt inkännande? Psykologiforskaren Anita Williams Wooley undersökte just detta i en studie med 699 deltagare. Resultatet? De grupper som såg till att dela taltid jämnt mellan sig och var mest social inkännande presterade också bättre. Det finns alltså en värdefull poäng med att göra våra samtal och möten inkluderande och taltiden jämnt fördelad. Men hur får vi egentligen hela teamet att tycka till utan att vi drunknar i konsensusparalys?I den här kursen får du fyra träningstips för teamet som hjälper er att skapa smartare och inkluderande möten. För att bli mer socialt inkännande går ju att träna.  

Vissa skyr dem, andra njuter av dem. Vissa ser dem som ett nödvändigt ont, andra som ett onödvändigt gott. Vi pratar såklart om mötet! Vi pratar om APT – eller säger ni kanske teamkonferens, avdelningsmöte, off-site? Oavsett vad vi kallar det, finns det helt klart blandade åsikter om mötet och vad det bidrar med. Om du någon gång arbetat inom kommunen, varit inne på Psykologernas egna Facebook-grupp eller lunchat med någon som arbetar inom vården, är det svårt att inte slås av detta: vi är många som inte gillar APT.Detta inre motstånd verkar inte bara gälla APT. I en norsk studie av ledningsgrupper såg de att så mycket som upp till 40 procent av all mötestid ansågs vara oproduktiv. Psykologiprofessor Henning Bang beskriver samtidigt att ledare spenderar mellan 60 till 80 procent i möten. Det innebär ganska många procent av arbetstiden som inte känns produktiv. Det är väl därför inte konstigt att vi till och från drar en lättnadens suck när ett möte ställs in?Men… Vi vet ju samtidigt, att för många är kollegorna det bästa med arbetet. Hur kommer det sig då, att vi upplever de tillfällen som vi ses och arbetar tillsammans med minst sagt blandade miner? Är möten som kontaktform bortom räddning, eller är det hos oss som mötesdeltagare felet ligger?Kanske kan svaret delvis vara detta: det skapar frustration när det som diskuteras inte är tydligt kopplade till gruppens syften och mål. Det är också svårt att vilja delta när diskussionerna inte leder till tillräckligt konkreta åtgärder eller beslut. Så kanske är det så att det inte är vi eller mötet som är problemet, kanske är det så att vi kan ändra våra förutsättningar och faktiskt träna oss till bättre möten..För att möten ska kännas värdefulla behöver vi se till att utnyttja våra olika perspektiv, ta tillvara på att vara tillsammans och få fatt i varje deltagares unika information. I denna kurs kommer du därför att få fem träningstips hur du kan göra dina möten bättre framöver; från att lyssna och att bli lyssnad på, till att adressera vilka beslut du vill bli inkluderad i. Allt för att skapa mindre motstånd mot möten.

Du loggar in på ett möte med din chef och närmaste medarbetare. Ganska snart in på mötet märker du att beslut verkar ha tagits innan mötet. En mejltråd verkar ha pågått innan mötet som du inte har varit involverad i. Mötet fortsätter och du får fråga flera gånger när beslutet togs, var informationen finns att hitta eller vem som varit involverad i beslutet. Du känner kanske en förvirring, kanske en känsla av utanförskap, kanske irritation eller ilska. Det du känner är något vi psykologer kallar för kontrollförlust. En obehaglig känsla som vi gärna vill bli av med. När vi människor upplever kontrollförlust vill vi göra det vi kan för att återfå den. Ibland kan det leda till att vi handlar riktigt tokigt. Vi kan börja baktala kollegor, strunta i arbetsuppgifter eller aktivt sträva emot teamets mål. För att undvika att denna typ av agerande ska hända dig eller ditt team är det centralt att ha ett inkluderande och öppet beslutsfattande i organisationen. Detta kan både försvåras och underlättas av distansarbete. Dr. Kristina L. Guo har tagit fram en stegvis process för beslutsfattande: DECIDE. Modellen är ursprungligen utvecklad för att hjälpa chefer inom hälsosektorn att ta effektiva beslut och består av sex steg: D (Define the problem), E (Establish the criteria), C (Consider all the alternatives), I (Identify the best alternative), D (Develop and implement a plan of action), E (Evaluate and monitor the solution and feedback when necessary). I den här kursen får du träningstips baserade på varje steg anpassade efter distansarbete. Tipsen kommer direkt till din mejlkorg varje måndag i sex veckor framöver. Förhoppningsvis kommer dessa hjälpa dig att inkludera hela teamet i beslutsfattande, även om ni arbetar på distans, och på så sätt ta bättre beslut. 

Ser Göran 60 år som arbetat på bolaget i 20 år och Sam 23 år som är nyanställd samma behov hos kunder? Vad händer i team där för lika personer identifierar behov och lösningar? Risken är stor att perspektiv missas.Mångfald i team ger positiva effekter på resultat. En artikel i Di redovisar en studie på 180 nordiska storbolag där kön och ålder är en avgörande parameter för hög avkastning. Därför är det tråkigt att läsa Allbright senaste rapport om jämställdhet på arbetsmarknaden (2019) där det framgår att andelen kvinnor i börsens ledningsgrupper är ynka 24 procent. En klen uppgång från de 23 procenten året innan, speciellt då nynoterade bolag bidrar till att dra upp snittet.Det är en lång bit kvar tills vi har en mångfald i svenska organisationer. Och bara för att det finns en spridning av individer i teamet avseende kön, ålder, etnicitet osv. betyder inte det att vi får den positiva effekten. Det som ger det positiva resultatet av mångfald är att vi får fler perspektiv och kan hitta fler lösningar på problem - vilket gör oss innovativa. Göran och Sam kanske har olika kundgrupper i åtanke? För att kunna ta tillvara på allas perspektiv behöver vi ett inkluderande arbetssätt. Det är lätt att Göran omedvetet får rätt i att bestämma problemen och lösningarna för att han har fler år på bolaget. En nytänkande organisation som vill fatta de bästa besluten behöver jobba bort exkluderande och diskriminerande strukturer. Paulina de los Reyes och Mats Wingborg skriver i en kunskapsöversikt om vardagsdiskriminering att direkta diskrimineringshandlingar, oavsett om avsikten är att diskriminera eller inte, underlättas av en tillåtande omgivning. Här kan du som individ göra stor skillnad. Låter du Göran avbryta de nyanställda på mötet? Strukturer i organisationen som leder till diskriminering oavsett aktörers intentioner är ofta osynliga. Det kan handla om att det alltid är samma personer som pratar på möten, att informationsmaterial endast skickats ut till vissa i tillräckligt god tid innan mötet för att hinna läsa på, eller att några i gruppen ofta blir avbrutna när de pratar.I den här kursen får du konkreta verktyg för hur du kan inkludera alla på möten, och därmed få underlag till att fatta bättre beslut.

En stor del av vår arbetstid går till att sitta i möten. Fantastiskt, vi träffar våra kollegor ofta! Detta borde vara något som bidrar till lyckliga organisationer. Men tyvärr är det sällan så. Istället upplever många medarbetare att möten är något negativt. Enligt forskning är bristande fokus, irrelevanta utsvävningar och diskussioner om sidospår, en av de främsta faktorerna som anställda upplever förpestar möten.CIA, den amerikanska underrättelsetjänsten känner till detta. 1944 lanserade de ett nytt vapen. Ett vapen olikt alla andra, riktat mot hjärtat av fiendens strategi. De skapade en manual för hur man förstör och förpestar möten. Ta upp irrelevanta ämnen, ta upp mycket talartid och riv upp beslut från tidigare möten är några av punkterna i manualen.Känner du igen något av detta från era möten? Med stor sannolikhet gör du det, men troligtvis har ni inte en CIA-agent hos er. Utan faktum är att det är lätt att själv falla in i dessa beteenden. Lyckligtvis finns det saker man kan göra för att undvika detta och istället behålla fokus. Den här kursen innehåller fem träningstips kring hur ni kan skapa fokuserade och roliga möten i er organisation. Det fantastiska är nämligen att fokus och nöje inte står i kontrast till varandra. Forskningen visar att fokuserade möten leder till högre tillfredsställelse hos medarbetarna.

Det tredje kapitlet i vår bok Ensam eller stark - åtta principer för framgångsrika team heter Prata sönder pyramiderna! Det handlar om designprincip tre: rättvist och inkluderande beslutsfattande. I kapitlet får du lära dig hur Google revolutionerade sitt beslutsfattande, om bin som dansar sig till konsensus samt hur jordbrukare i Alicante fattar beslut tillsammans.I boken finns även 12 träningstips för att du ska kunna skapa en hållbar och därmed framgångsrik grupp. Tre av dem bjuder vi på här. Träningstipsen är skrivna av Kristin Öster, Gustav Nilsson, Tone Nordling och Oskar Henrikson.

Tycker du, som många andra, att det här med delegering är lite knepigt? Delegering är ett viktigt inslag för många i ledarposition. Faktum är att delegering, när det görs på rätt sätt, kan höja såväl prestation som arbetsglädjen i ett arbetslag. Och visst finns det en glädje i att delegera när en kan se medarbetare växa! Men det är också ett svårmanövrerat verktyg. Den här kursen innehåller fyra träningstips för dig som vill testa några nya knep för en roligare och mer framgångsrik delegering.

Möten är giftiga! Det skriver grundarna till företaget 37 signals i sin bok Rework. Dessa framgångsrika entreprenörer som bland annat skapat projekthanteringstjänsten Basecamp föreslår att man inte har möten. Det är en lite väl drastisk lösning på problemet som många kan känna igen: meningslösa beslut, nån person som driver sin egen agenda och den som faktiskt har en bra idé sitter tyst. Häng med i denna kurs för att få fem träningstips för bättre beslut i dina möten.