Arbetslivet är fullt av motstridigheter. Vi vill vara hjälpsamma mot våra kollegor, men samtidigt hinna med vårt eget arbete. Vi vill vara tillgängliga och svara på mejl, men tiden räcker inte alltid till när vi deltar på möten hela dagen. Vi vill vara tydliga, men det är svårt att hinna förbereda en mötesagenda när schemat är fullt. Ibland är det helt enkelt svårt att veta vad som är det bästa att göra. I en perfekt värld skulle vi kunna vara vårt bästa jag på jobbet, varje dag. Men i verkligheten innehåller arbetet ofta situationer som vi har svårt att påverka och som vi måste förhålla oss till.För att kunna anpassa oss och hantera dessa ständiga förändringar och motstridigheter kan det vara viktigt att stanna upp och fundera över vad som verkligen betyder något för dig i ditt arbetsliv. Värderingar kan nämligen fungera som en kompass i ett ständigt förändrande arbetslandskap. När du har identifierat och förstått dina värderingar så är det också lättare att agera i enlighet med dem. För kanske kommer arbetslivet alltid ha sina motstridigheter, värderingar kan guida dig i närvaro av dessa motstridigheter.I den här Habitudkursen kommer du att få fyra övningar med små steg mot en mer meningsfull arbetstillvaro. Övningarna handlar om att identifiera viktiga värderingar, reflektera över hur dina värderingar kommer till uttryck i ditt dagliga arbete, belöna dig själv för ansträngningar och hantera fallgropar som kan hindra dig från att leva i linje med dina värderingar.Lycka till!

Kommer du att läsa klart den här meningen, eller kanske till och med hela kursbeskrivningen? Då verkar det som att ditt beteende har styrts av mål. Målet att läsa klart den mening du påbörjat. Ibland när vi pratar om mål kan det kännas avlägset, högtravande och överdrivet prestationsinriktat – men faktum är att mål finns överallt och tur är det, för annars skulle vi ha svårt att ta oss någonstans alls. Mål behöver inte vara att rädda världen, ta 15 OS-guld eller att alltid vara lycklig och tacksam. Mål kan snarare finnas i de där små sakerna vi gör lite mest hela tiden, läsa klart en mening, gå till jobbet trots att det regnar eller att svara på det där jobbiga mejlet som du ständigt markerar som oläst. I den här kursen får du fyra Habitudövningar för att testa att se på mål med stolthet och lärdom.

43 procent av det vi gör under en vanlig dag består av vanor. Det menar åtminstone psykologiprofessor Wendy Wood. Hon beskriver vanor som beteenden som formas genom repetition och något du gör relativt automatiskt. Kanske har du som vana att borsta tänderna varje morgon och ta på dig mjukisbyxor när du kommit hem från jobbet? Kanske tar ert team en gemensam kaffekopp klockan 10 eller firar in helgen med gemensam lunch? Listan av vanor kan göras lång – både för jaget och för teamet!Precis som vi i våra dagliga liv gör många saker ‘för att vi alltid har gjort på det sättet’ är också arbetslivet fyllt av vanor som vi gör på egen hand och tillsammans med våra team. Kanske har ert team goda vanor såsom att sätta mål med mötet som skapar fokus, be om snällt skäll eller skapa smartare team när alla kommer till tals. Det finns ju nämligen många vanor vi kan ägna oss åt som får oss att må och prestera bättre på jobbet (pssst, Habitud är fullt av dem…). För tänk om vi kunde träna oss på att fylla de där 43 procenten av vår arbetsvardag med sådant som gör att vi mår bra och håller i längden. Tänk om teamet genom Habitud kunde skapa hållbara vanor. Tillsammans.

Två unga fiskar simmar på och råkar möta en äldre fisk som simmar åt andra hållet. Den äldre fisken nickar åt dem och säger: “God morgon! Hur är vattnet?”. De två unga fiskarna simmar på en bit när till slut en av fiskarna vänder sig mot den andra och frågar: ”Vad i helvete är vatten?”Denna anekdot berättade litteraturprofessor David Foster Wallace för avgångsklassen på Kenyon College år 2005. Från den kan vi ta med oss mycket. Kanske att vi ofta tar det viktigaste för oss för givet. Eller att vi som enskilda individer ofta har svårt att förstå vår egen miljö, vår egen kontext, vårt sammanhang. Då kan vi behöva hjälp från andra. Vi kan se i bland annat Katharina Vogts forskning att anställda som har en stark känsla av sammanhang på sin arbetsplats också är mer engagerade i sitt arbete. Sammanhang är ingenting som team antingen kommer med eller kommer utan. Sammanhang är något som vi kan skapa tillsammans, genom psykologisk träning.Precis som fisken behöver vatten; behöver teamet varandra. I den här kursen får ni fyra träningstips som hjälper er att skapa teamets narrativ, se varandra, lära tillsammans och konkretisera era mål till handlingar. Teamet skapar teamets sammanhang!

Känner du dig ibland som rätt person på fel plats? Kanske att du vill rädda världen medan din organisation förstör den? Eller drar ni snarare åt samma håll? Oavsett hur din situation ser ut, går det alltid att träna på att se och hitta vad som är meningsfullt för just dig. Att återgå till meningen med det vi gör är inte bara viktigt för vår egen motivation, utan kan för organisationer både öka mångfald och bidra till att fler perspektiv lyfts. Ofta finns inspirationen och meningen inte på någon avlägsen plats, eller hos någon karismatisk kändis. Ofta finns det meningsfulla mitt ibland oss: hos dig, i vår vardag, eller hos dina närmsta kollegor, familj eller vänner. Ibland kan vi bara behöva öva oss på att se det.. I denna kurs får du träna dig på att hitta vad som är meningsfullt för dig och att inspireras av hur andra i din närhet gör.I den här kursen kommer du att få fyra träningstips att genomföra på egenhand under fyra veckors tid.

Har du någon gång känt dig avundsjuk på ett team som är riktigt sammansvetsat på jobbet? De gamla rävarna på ekonomiavdelningen som alltid kör high fives, har interna skämt du absolut inte förstår och gärna pratar om deras gemensamma bravader från helgen? Kanske har du snopet tänkt att äh, jag behöver minsann inte känna så stor sammanhållning med mina kollegor på HR-avdelningen. Dessutom har ju rävarna jobbat tillsammans i 10 år, till skillnad från oss som byter personal hela tiden! Med risk för att göra dig besviken så kan din grupp vara i riskzonen för att inte hålla i längden. Tid är nämligen inte nyckeln till sammanhållning. Group cohesion är ett viktigt nyckelbegrepp inom gruppsykologi som kan översättas till just gruppens sammanhållning. Sammanhållning är ett resultat av andra saker än tid; såsom banden mellan personerna i gruppen, engagemang för gruppens mål och ömsesidig lojalitet. En sammanhållen grupp som de gamla rävarna är mer trolig att blomstra över tid, då den behåller sina medlemmar längre än osammanhängande grupper och är bättre på att nå mål tillsammans. De har också färre sociala problem, vilket du förmodligen märkt på rävarnas aldrig sinande gemensamma aktiviteter. Grupper som saknar sammanhållning tenderar att lösas upp i mindre grupper så fort det blir en konflikt. De tappar också medlemmar snabbare än de kan ersätta dem och misslyckas med att nå sina mål, så det är kanske inte så konstigt att HR-avdelningen har större omsättning av personal. Man kan jämföra sammanhållning med fysikens lagar; objekt som är sammanhållna består av partiklar som binder samman så tätt att de håller ihop på plats oavsett hur mycket det stormar omkring dem, istället för att driva iväg eller fästa sig vid andra objekt. I grupper med sammanhållning händer samma sak; de håller ihop istället för att lämna gruppen och gå med i andra grupper. De gamla rävarna skulle ju aldrig gå över till HR eller ett annat företag! De fortsätter vara enade över tid och situationer, är mer stabila, produktiva och har mer nöjda medlemmar. Till och med lyckligare medlemmar! De svarar nämligen mer positivt än andra på frågan “hur lycklig skulle du säga att du är?”. Att vara ett sammansvetsat gäng är alltså inte så pjåkigt - det skapar en lyckligare och psykologiskt mer hälsosam arbetsplats. Det finns olika sätt att nå sammanhållning i en grupp. I den här kursen får du testa på en del av detta spännande forskningsfält för att ta steget mot att bli ett lika sammansvetsat gäng som rävarna. Du behöver nämligen inte 10 år - vi ger dig träningstips som gör skillnad på en minut under 6 dagar. 

Att hantera skiftande förändringar, som att plötsligt börja jobba på distans under en pandemi, kan liknas med att försöka bestiga ett berg då väderleken förändras. Kanske måste målet överges eller vägen till målet omprövas. Osäkerheten ställer större krav på innovation och kreativitet. I en stor översiktsstudie av organisationspsykologiforskarna Ute R. Hülsheger, Neil Anderson och Jesus F. Salgado kunde de visa vad som är viktigast att tänka på när du vill skapa ett innovativt team. En av de mest framträdande faktorerna var mål. Mål framhävs också som ett av de bästa sätten att leda på distans. Med mindre möjlighet till uppföljning och spontan avstämning skapar mål tydlighet även när medlemmarna i teamet sitter mycket själva. I denna kurs får du därför fyra psykologiska träningstips för att sätta mål med teamet på distans. Starta kursen för att se tipsen och för att få dem till din mejlkorg varje måndag i fyra veckor framåt. Så har du lite övningar att göra på era teammöten framöver. Så får ni hjälp med att bestiga ert berg. Oavsett väderlek.

Med nya förutsättningar och en osäker framtid kan verksamheter och jobb kräva stora anpassningar av sina medarbetare. Idag jobbar många hemifrån, mot samma höga mål som tidigare. “Tänk om verksamheten går under bara för att jag inte når mina mål - de är ju så högt satta!”I forskning om att sätta höga mål refereras det ofta till över 1000 studier som bekräftat ett antal centrala principer. Nämligen förmåga, resurser, feedback och engagemang. Dessa fyra faktorer avgör hur höga mål du kan sätta och samtidigt få en prestationshöjande effekt av målet. Men hur blir det när förutsättningar förändras och osäkerheten tränger sig på? När målet är så svårt och orealistiskt att att du troligen inte kommer nå det? Gary Lathams forskning har visat att ett mål som inte nås bland annat leder till känslor av uppgivenhet och en sänkt motivation. I den här kursen får du träna på att sätta höga realistiska mål med nya förutsättningar, och nå dem.

Vad vill du att dina kollegor ska säga om dig sista dagen på ditt jobb? Eller så kanske du leder ett förändringsarbete, vilket avtryck vill du lämna efter dig där? Genom att fundera på vilken som är din personliga vision för ditt arbete ökar du chansen att det du lämnar efter dig är något som du kan vara stolt över och minnas. I den här kursen får du göra precis det. Därtill får du hjälp att fundera på vad du redan gör som för dig närmare din vision och vad du skulle kunna göra mer av. Du får även träna på att belöna dina små steg på vägen så att du orkar gå hela vägen fram. Är du redo att ta första klivet? Klicka på "Starta kurs" så kör vi igång. 

Arbetsplatsträffar, långa möten, kollegor som behöver hjälp. Det finns många saker som kan ta vår tid under en arbetsdag. Varje timme som läggs på annat än ens egna arbetsuppgifter riskerar att minska den tillfredsställande känslan av att ha åstadkommit något under dagen. För när allt kommer omkring är det ju väldigt härligt att komma hem efter en arbetsdag och känna sig som en stjärna. Så hur ska man få ihop detta, att å ena sidan finnas där för andra och vara en del av ett team, och å andra sidan få de egna arbetsuppgifterna gjorda? Svaret kan vara att dra nytta av just de sakerna som upplevs som tidstjuvar. I den här månadskursen får du ta del av fyra träningstips som hjälper dig att använda de mål som är uppsatta för dig och ditt team för att få en mer tillfredställande vardag. 

Gemensamma mål. Det är något som har stora effekter på att höja motivationen, minska konflikter och missförstånd, öka effektiviteten och inte minst höja känslan av gemenskap. Tänk att något så enkelt kan leda till så mycket gott!Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Det gemensamma målet är en viktig förutsättning, men andra saker måste också till. Ett tydligt gemensamt mål är för gemenskap vad linser är för en linssoppa. Det är huvudingrediensen, men det behövs kryddor, buljong och tillagning för att det ska bli bra. 

Nätterna blir längre. Dagarna blir kortare. Vi börjar tappa modet. Det är december igen. Och för vissa innebär julen tända ljus och gula bullar men för andra är julen en tid av stress och komplicerade familjerelationer. Dessutom står vi mitt i ett mörker som vi inte vet var det slutar - en global pandemi. Kanske har det sällan varit svårare än nu att känna hopp. Kanske har det sällan varit viktigare än nu att komma ihåg att det är mörkt nu, men det blir ljusare igen. Hur gör vi för att lyckas vara hoppfulla även när allt känns becksvart? Hur hittar vi de små sakerna som lyser upp? Och vad är det som gör att vissa kan se ljust på tillvaron medan andra fastnar i svarta hål? Forskare som studerar hopp ser att personer som skattar lågt på självskattningsformulär som mäter hopp oftare upplever depression och ångest i mörka tider. De som, å andra sidan, skattar högt på hopp är bättre på konstruktivt problemlösande i svåra situationer och växer motgångar snarare än tvärtom. Professor Fred Luthans har myntat begreppet psykologiskt kapital. Det har alltid har varit viktigt för organisationer med ekonomiskt kapital (finanser och tillgångar), mänskligt kapital (de anställdas erfarenhet och färdigheter) och socialt kapital (företagets nätverk). Luthans uppmärksammar vikten av det psykologiska kapitalet hos de anställda i en organisation som består av hopp, optimism, motståndskraft och självförtroende. Han menar att vi genom ett högt psykologiskt kapital kan få en effektivare organisation som är bättre på att möta de komplexa utmaningar som väntar nu och i framtiden. Vi har redan gjort en kurs i optimism och en i motståndskraft. Denna gång ska det handla om hopp. Genom den här kursens fyra träningstips kan du träna dig själv i att se mer hoppfullt på tillvaron och samtidigt stärka ditt psykologiska kapital. Det första tipset handlar om att utmana sina tankar när vi står inför en ny situation. Det andra tipset handlar om hur vi sätter upp hoppingivande mål. Det tredje tipset handlar om hur vi kan bli mer hoppfulla genom att bara föreställa oss framgång. Slutligen handlar det fjärde tipset om att förknippa oss själva med positiva utfall. 

Det första kapitlet i vår bok Ensam eller stark - åtta principer för framgångsrika team heter Vilket är ert Domedagsberg? Det handlar om designprincip ett: tydlig grupp med tydligt mål. Kapitlet bjuder på berättelser om hur LEGO tappade fokus på gruppen och målet runt millenieskiftet , om hur vi kan ta hjälp av Sagan om Ringen och Steve Jobs för att hitta tydliga mål och beteenden som leder till målet. I den här kursen bjuder vi på tre av träningstipsen från boken skrivna av mig, Gustav Nilsson. Ytterligare nio på detta tema finns i boken. Till dessa träningstips kommer du att behöva diskutera med en eller flera arbetskamrater. Kanske gör ni det till en spännande lunchdiskussion?Vill ni boka en föreläsning på detta ämne? Läs mer på Psykologifabriken. 

Önskar du att du fick skåla i bubbel med dina kollegor oftare? I så fall är du som de allra flesta. Tidningen Arbetsliv undersökte bland sina läsare hur ofta de får uppskattning på jobbet och 73% svarade att de får det ibland eller sällan. En orsak till detta kan vara att vi missar många tillfällen att ge uppskattning. Den här kursen är ett sätt för dig och ditt team att råda bot på problemet.Genom att sätta tydliga mål och planera in hur era framgångar ska firas när ni uppnått dem, ger ni er ett utrymme att tacka varandra för ett väl utfört samarbete. Den här kursen bjuder på fem utmaningar som bygger på varandra. Vi rekommenderar att ni gör dem tillsammans i ditt team, och gemensamt diskuterar varje fråga i ca 5-10 minuter över lunchen eller eftermiddagskaffet. Om ni jobbar med samma mål under veckan kommer ni utan stor ansträngning ha knåpat ihop ett mål som är både motiverande och ger er anledning att fira.