Nå mål

Gratis

Låt aldrig hoppet försvinna

Till kursen
Nätterna blir längre. Dagarna blir kortare. Vi börjar tappa modet. Det är december igen. Och för vissa innebär julen tända ljus och gula bullar men för andra är julen en tid av stress och komplicerade familjerelationer. Dessutom står vi mitt i ett mörker som vi inte vet var det slutar - en global pandemi. Kanske har det sällan varit svårare än nu att känna hopp. Kanske har det sällan varit viktigare än nu att komma ihåg att det är mörkt nu, men det blir ljusare igen. Hur gör vi för att lyckas vara hoppfulla även när allt känns becksvart? Hur hittar vi de små sakerna som lyser upp? Och vad är det som gör att vissa kan se ljust på tillvaron medan andra fastnar i svarta hål? Forskare som studerar hopp ser att personer som skattar lågt på självskattningsformulär som mäter hopp oftare upplever depression och ångest i mörka tider. De som, å andra sidan, skattar högt på hopp är bättre på konstruktivt problemlösande i svåra situationer och växer motgångar snarare än tvärtom. Professor Fred Luthans har myntat begreppet psykologiskt kapital. Det har alltid har varit viktigt för organisationer med ekonomiskt kapital (finanser och tillgångar), mänskligt kapital (de anställdas erfarenhet och färdigheter) och socialt kapital (företagets nätverk). Luthans uppmärksammar vikten av det psykologiska kapitalet hos de anställda i en organisation som består av hopp, optimism, motståndskraft och självförtroende. Han menar att vi genom ett högt psykologiskt kapital kan få en effektivare organisation som är bättre på att möta de komplexa utmaningar som väntar nu och i framtiden. Vi har redan gjort en kurs i optimism och en i motståndskraft. Denna gång ska det handla om hopp. Genom den här kursens fyra träningstips kan du träna dig själv i att se mer hoppfullt på tillvaron och samtidigt stärka ditt psykologiska kapital. Det första tipset handlar om att utmana sina tankar när vi står inför en ny situation. Det andra tipset handlar om hur vi sätter upp hoppingivande mål. Det tredje tipset handlar om hur vi kan bli mer hoppfulla genom att bara föreställa oss framgång. Slutligen handlar det fjärde tipset om att förknippa oss själva med positiva utfall. 

Håll nyårslöftet med tilltro till din förmåga

Till kursen
Om två personer har som nyårsmål att ta körkort och båda är precis lika duktiga på att köra bil  och har precis samma praktiska förutsättningar men olika tilltro till sin förmåga att lyckas, vem av dem har då störst chans att uppfylla målet under året? Här menar forskningen på att det är personen med högst tilltro till sin egen förmåga. Men vad innebär tilltro till sin förmåga skiljer det sig från att ha gott självförtroende eller en stark självkänsla?  En fråga som många av oss kanske har lite svårt att ge ett självklart svar på. I denna kurs ska det faktiskt inte handla om varken självförtroende eller självkänsla. Hur krångligt det än må vara med dessa två svenska ord för vad som kan tyckas vara ungefär samma sak så bräcker de engelskspråkiga oss här - de har tre. Self confidence för självförtroende, self esteem för självkänsla och self efficacy som kan översättas till självförmåga. Det är denna tredje och kanske minst välkända självförmåga som denna kurs handlar om. Så, låt oss reda ut denna begreppsförvirring. Självkänsla handlar i korthet om vad du tänker om dig själv som person och hur trygg du känner dig i dig själv. Självkänsla skiljer sig ganska mycket från självförtroende och självförmåga som faktiskt betyder ungefär samma sak. Självförmåga och självförtroende handlar just om tilltro till vår egen förmåga. Till skillnad från självkänsla så kan vi ha olika hög tilltro till vår förmåga inom olika områden. Till exempel kan samma person som har en hög tilltro till sin förmåga att nå karriärsmässiga nyårsmål ha en låg tilltro till sin förmåga när det gäller relationella nyårsmål. Anledningen till att det finns två ord som betyder ungefär samma sak är för att självförmåga är en mer vetenskaplig term. Begreppet självförmåga myntades av socialpsykologen Albert Bandura 1977 och är en egen skala som kan mätas och forskas på. Självförmåga kan alltså, som i körkortsexemplet, vara ett effektivt verktyg för att nå våra nyårsmål. Men kan vi träna upp vår på självförmåga? Enligt Fred Luthans, som forskar inom positiv psykologi, kan vi öka vår självförmåga med hjälp av avsiktlig träning. Denna kurs innehåller fyra olika psykologiska träningstips som hjälper dig i din avsiktliga träning och kanske även att nå dina nyårsmål? Det första tipset handlar om att du föreställer dig att du uppnår dina mål. Det andra tipset handlar om att hitta en förebild. Det tredje tipset handlar om att samla bevis för din framgång och det fjärde tipset handlar om att omtolka våra kroppsliga signaler. Om klickar på starta kurs kommer du att få ett psykologiskt träningstips skickat till din mejl de kommande fyra måndagarna. Så, om du läst såhär långt, är du redo att omsätta dina nya kunskaper till handling? 

Psykologiska träningstips

Skaffa Habitud Pro för att se fler tips