Somliga går i trasiga skor, somliga går i skor som ger skavsår, somliga går i kängor. Genom våra arbetsliv möter vi olika personer, med olika skor, som ser och upplever olika saker. Kanske möter vi kollegor med skoskav, andra med inlägg och vissa med skor i helt andra färger och modeller än vi själva skulle ha valt. Vad exakt våra kollegor ser och upplever är svårt för oss att veta. Eller, för att vara mer korrekt, vi kan inte veta, men – vi kan försöka föreställa oss. Adam Galinsky med kollegor har genom en forskningsöversikt kommit fram till att när vi tar andras perspektiv och föreställer oss själva i någon annans skor, ökar våra vänliga beteenden, vårt gillande av andra och vi får hjälp att skapa starkare sociala band till de i vår närhet. I en studie från University of Minnesota-Morris undersöktes effekterna av aktivt perspektivtagande hos team. De såg att team som tar varandras perspektiv känner större tillit till varandra, kommunicerar mer effektivt och blir nöjdare.Perspektivtagande kommer i olika former och skepnader, men handlar i grund och botten om att föreställa sig världen från någon annans utsiktspunkt eller att föreställa sig själv i någon annans skor. Det handlar om att aktivt försöka förstå, på ett icke-dömande sätt, någon annans tankar, motiv och/eller känslor likväl som varför de tänker och känner på det sätt de gör. En god perspektivtagare kan vara den där personen som ser vad du behöver innan du ens hunnit be om det. Den där kollegan som stannar kvar efter det tuffa mötet för att ge en klapp på axeln, eller som ber dig att gå ut på golvet istället för att sitta kvar i kassan när du behöver återhämtning. Den där bekanta som aldrig glömmer bort din födelsedag och grattar dig på just det sätt du vill bli grattad, eller kanske vännen som skickar ett fint meddelande en särskilt svår dag.Alla som någon gång har blivit sedda och fångade på det här sättet av någon annan, vet hur skönt det kan vara när någon tar ens perspektiv. Adam Galinsky med kollegor kom också fram till att när vi uppfattar att andra går i våra egna skor, ökar vår empati och känsla av närhet till andra. Att dela med oss av våra upplevelser och försöka ta del av andras perspektiv är med andra ord något av det finaste vi kan ge vår närhet och oss själva.Det finns alltså många orsaker, från olika perspektiv, att vilja träna på perspektivtagning. Frågan är, som med mycket annat, hur gör en egentligen?? Talesättet säger att du ska gå en mil i någon annans skor. Mycket kan hända bara de där första vacklande stegen. I den här kursen får du öva dig på att gå ett par steg i dina kollegors skor. Att ta sig en liten bit på vägen kan ibland vara hela skillnaden.

Konflikter som inte reds ut kan verkligen förpesta stämningen och riskera att rasera viktiga förhållanden. Klarar du av att ta ett djupt andetag när partnern återigen klagar på din städning? Förstår du genast att din väns suckande kommer från en egen oro? Nej, många av oss är inte superduktiga på att hålla huvudet kallt i konfliktfyllda situationer.När vi känner oss pressade kan vi råka säga något ogenomtänkt eller lämna situationen för att undgå jobbiga känslor. Att stoppa huvudet i sanden eller att subtilt hinta om missnöje kan vara kortsiktigt enkelt men riskerar att leda till långsiktiga negativa konsekvenser för relationen. Det är mänskligt att bråka och ibland kanske till och med nödvändigt för att vi ska finna en väg till förändring. Ibland håller vi helt enkelt inte med varandra. Hur kan du göra när huvudet kokar över av tankar och känslor? Det får du testa i den här kursen.

Coronapandemin har verkligen utmanat våra relationer. På olika sätt! Vissa av våra människor får vi inte träffa alls medan andra kanske vi träffar mer än tillräckligt. Vi spenderar också mer tid hemma vilket gör våra hushållsbeteenden mer synliga. Vem är det egentligen som ordnar med källsorteringen, fixar matlådor och tar bort luddet i torktumlaren hemma? Samtidigt är våra hjärnor ofta duktigare på att reagera på det som stör oss än på det som känns bra. Föreställ dig till exempel när du kommer till ett nytt hotellrum. Om hotellrummet är dåligt städat är det stor sannolikhet att du kommer notera det. Men hur många gånger har du klivit in i ett hotellrum och utbrustit “ÅH, vad det är fantastiskt bra städat här!”? Vissa saker förväntar vi oss bara. Detsamma gäller vissa ageranden från våra nära och kära.Statistik från SCB visar att månaderna kring semester och ledighet är de vanligaste för att ansöka om skilsmässa. Att spendera mycket tid tillsammans kan vara påfrestande på många sätt. När vi enbart träffar ett fåtal personer är det dessutom ännu viktigare att vår relation till dem är bra. Förbundskapten Pia Sundhage har en poäng när hon säger “Vi är varandras miljö.”. Coronapandemin har bjudit på mängder av prövningar – men kanske också på ett ypperligt tillfälle för oss att vårda våra relationer.Så hur får vi våra relationer att må bra genom den här prövningen – när vi dessutom kanske behöver varandra som allra mest? Hur undviker vi ickekonstruktivt gnäll om sysslor som pandemin gjort extra synliga, och hur visar vi egentligen uppskattning och tacksamhet? Hur gör vi för att tillsammans hålla i och hålla ut? Den här kursen innehåller ett gäng psykologiska träningstips för dig som vill vårda relationen till en partner, familjemedlem eller vän. 

Vad gör människor lyckliga? The Harvard Grant Study of Adult Development har följt människors liv i över 80 år för att utforska detta. Så vad blev svaret? Positiva relationer!Studien har visat att lyckliga människor har haft positiva relationer med föräldrar, syskon, vänner, kollegor. Relationer som präglats av förtroende och tillit förutsade ekonomisk framgång. Det ledde även till ett hälsosammare och längre liv. Forskarna har även sett tendenser till att hjärnans funktioner håller längre hos personer med positiva relationer till närstående.Men vad händer dem som inte har positiva relationer? Studien har visat att ensamhet och isolering leder till nedstämdhet, sämre hälsa och ett kortare liv. Relationer är alltså viktiga för människans välmående, både fysiskt och psykiskt. I tider av kris och fysisk distansering kan relationer vara svåra att upprätthålla. Evenemang ställs in, vi jobbar hemifrån, vi uppmanas undvika så mycket fysisk kontakt med andra människor som möjligt. Detta kan få förödande konsekvenser.I den här kursen får du veta mer om forskningen om relationer och välmående genom dessa fyra tips:Tips 1: Lyckligare med ytliga vänner. Ny forskning har visat att ytliga relationer med personer i vår periferi bidrar förvånansvärt mycket till vårt välmående. Genom interaktion med så kallade "weak ties" kan du boosta ditt och andras välmående.Tips 2: Sno relationsknepen från pensionären. Positiva relationer och hälsosamt åldrande har starka kopplingar. Så varför inte ta inspiration av en äldre släkting eller vän?Tips 3: Tänk på en nära vän. Genom att reflektera över våra relationer kan vi lättare uppskatta de fina och positiva relationer vi har.Tips 4: Positiva relationer med psykologisk trygghet. Att känna sig trygg i en relation är centralt för att den ska vara positiv. Genom tillitsbeteenden kan vi stärka tryggheten i relationen.Om du inte bara vill läsa utan faktiskt testa dessa tips, klicka på “starta kurs”!

Att känna ensamhet är något som händer alla ibland och många ofta. Forskning från hela världen från 70-talet och framåt, skvallrar om att vi har vi fått allt färre nära vänner, vänner vi kan anförtro oss till. Med den rådande smittspridningen och uppmaningar om att stanna hemma är troligen ensamheten större nu än någonsin.Men vad är egentligen ensamhet, innebär det bara att vara själv? Den psykologiska definitionen av ensamhet är den skillnad mellan hur dina sociala relationer ser ut idag och hur du skulle vilja att de såg ut. Det innebär alltså att du kan vara ensam med massor av människor omkring dig och för dig själv utan vara ensam.Ensamhet är inte bara en jobbig känsla, faktum är att det är fysiskt ohälsosamt för oss också. Forskning har visat att långvarig ensamhet är lika dåligt för vår hälsa som att röka. Så varför har vi ens den här känslan om den både är jobbig och ohälsosam? Jo ensamhet kan jämföras med hunger eller törst. Det är ett känslomässigt alarm som precis som alarmet du har på din mobil på morgonen är jobbigt i stunden men i längden påverkar dig att göra något du tycker är värdefullt, som att umgås eller att gå upp på morgonen. På kort sikt kan ensamhet vara bra, den får oss att söka upp vänner och gör oss gladare när vi träffar dem. Det är när den biter sig kvar under lång tid som vi börjar må dåligt.Så ensamhet kan se olika ut från person till person, men hur brukar den se ut? När professorn Hawkley med kollegor undersökte ensamhet i en studie så kom de fram till att det är bristande kvalitet i relationer som hänger ihop med ensamhet. Det handlar alltså inte om mängden vänner man har. Många vänner som är som satelliter räcker inte, vi behöver vänner innanför vår atmosfär. I en studie av Ed Diener och Martin Seligman med namnet ”Very happy people” fann forskarna även att ett utmärkande drag för very happy people är nära relationer.Den här kursen är till för dig som känner dig ensam ibland eller vill stärka dina vänskaper för att undvika ensamhet i framtiden.

Kärlek är viktigt för de flesta. Här får du fem psykologiska träningstips för att träna kärlek. Kursen fungerar både om du är i en kärleksrelation och om du vill boosta relationen till en nära vän. Om du startar kursen får du ett tips per vardag som alla utmynnar i ett tips att testa. Lycka till med kärleken!