Lyckliga och olyckliga minnen

Vårt minne är fantastiskt och förrädiskt på samma gång. Det är som ett eget internet där varje stund vi upplever skickar bilder, ljud och tankar in i vårt sökfält som letar rätt på de mest relevanta sökresultaten som ska hjälpa oss att orientera oss i världen. Samtidigt som vi söker så skrivs dock våra minnen om av samma bilder, ljud och tankar som vi skickar in. Minnet av en solnedgång förändras med varje ny solnedgång vi upplever. Vi kan drabbas av falska minnen på samma sätt som internet kan drabbas av falska nyheter. Känslomässiga minnen kan få oproportionerlig vikt. Minnet påverkas hela tiden och vi har makten att påverka det. Då gäller det att påverka det i en positiv riktning. Något som inte alltid är lätt. På samma sätt som vi vill undvika spindlar kan vi vilja undvika besvärliga minnen. Vi vill inte skriva in de läskiga orden i vårt sökfält. Risken är att vi då inte vill skriva in något alls i vårt sökfält och vi tappar kontakten med våra specifika minnen. Istället för “Jag var lycklig när jag såg den där solnedgången med min vän i Costa Rica” hamnar vi i det mer diffusa “Lycklig är jag väl på semester”. Något som kan ske hos nedstämda personer. Lyckliga personer minns därför mer specifika minnen, för att de är i tydligare kontakt med sina upplevelser.