Omvandla vetenskap till vanor

Om två personer har som nyårsmål att ta körkort och båda är precis lika duktiga på att köra bil  och har precis samma praktiska förutsättningar men olika tilltro till sin förmåga att lyckas, vem av dem har då störst chans att uppfylla målet under året? Här menar forskningen på att det är personen med högst tilltro till sin egen förmåga. Men vad innebär tilltro till sin förmåga skiljer det sig från att ha gott självförtroende eller en stark självkänsla?  En fråga som många av oss kanske har lite svårt att ge ett självklart svar på. I denna kurs ska det faktiskt inte handla om varken självförtroende eller självkänsla. Hur krångligt det än må vara med dessa två svenska ord för vad som kan tyckas vara ungefär samma sak så bräcker de engelskspråkiga oss här - de har tre. Self confidence för självförtroende, self esteem för självkänsla och self efficacy som kan översättas till självförmåga. Det är denna tredje och kanske minst välkända självförmåga som denna kurs handlar om. Så, låt oss reda ut denna begreppsförvirring. Självkänsla handlar i korthet om vad du tänker om dig själv som person och hur trygg du känner dig i dig själv. Självkänsla skiljer sig ganska mycket från självförtroende och självförmåga som faktiskt betyder ungefär samma sak. Självförmåga och självförtroende handlar just om tilltro till vår egen förmåga. Till skillnad från självkänsla så kan vi ha olika hög tilltro till vår förmåga inom olika områden. Till exempel kan samma person som har en hög tilltro till sin förmåga att nå karriärsmässiga nyårsmål ha en låg tilltro till sin förmåga när det gäller relationella nyårsmål. Anledningen till att det finns två ord som betyder ungefär samma sak är för att självförmåga är en mer vetenskaplig term. Begreppet självförmåga myntades av socialpsykologen Albert Bandura 1977 och är en egen skala som kan mätas och forskas på. Självförmåga kan alltså, som i körkortsexemplet, vara ett effektivt verktyg för att nå våra nyårsmål. Men kan vi träna upp vår på självförmåga? Enligt Fred Luthans, som forskar inom positiv psykologi, kan vi öka vår självförmåga med hjälp av avsiktlig träning. Denna kurs innehåller fyra olika psykologiska träningstips som hjälper dig i din avsiktliga träning och kanske även att nå dina nyårsmål? Det första tipset handlar om att du föreställer dig att du uppnår dina mål. Det andra tipset handlar om att hitta en förebild. Det tredje tipset handlar om att samla bevis för din framgång och det fjärde tipset handlar om att omtolka våra kroppsliga signaler. Om klickar på starta kurs kommer du att få ett psykologiskt träningstips skickat till din mejl de kommande fyra måndagarna. Så, om du läst såhär långt, är du redo att omsätta dina nya kunskaper till handling? 

Nytt år - nya tag?  Att påbörja ett nytt år kan ge den härliga känslan av hopp om fina tider och förändring. Många väljer att skaffa ett nyårslöfte, eller iallafall en plan om en ny vana, men hur duktiga är vi egentligen på att hålla dessa löften? Sker den förändring vi önskar, eller upprepar vi samma slitna löften varje år? Det finns knep för att lyckas! Baserat på psykologisk forskning har Habitud satt ihop 21 utmaningar för att hjälpa dig skapa ett nyårslöfte som håller. Eftersom nya vanor är svårt att etablera följer vi dig under flera veckor, med små, korta utmaningar för att hjälpa dig uppnå ditt nyårslöfte. Vare sig du vill ägna mer tid åt vänner, träna mer eller stressa mindre kan du med dessa 2 enkla tips öka dina chanser för att uppnå ditt mål. Häng med och göra det lite roligare att uppnå dina mål för 2021!

Att det är viktigt att träna för att uppnå fysiskt välbefinnande vet de flesta. Men hur kan vi träna för att stärka vårt psykologiska välbefinnande? I den här kursen får du fem träningstips du kan göra i vardagen, övningar som bara tar några minuter att genomföra men som forskning visat har effekt på vårt välmående. Har du svårt att få in det i livspusslet? 45 procent av det vi gör under en dag går på ren rutin och ett sätt att skapa nya, hälsosamma vanor är att åka snålskjuts på befintliga rutiner. Välj något du gör varje dag, exempelvis att borsta tänderna innan läggdags, promenera till jobbet eller träna på gymmet. Testa sedan att göra dessa utmaningar i anslutning till det, varje dag i en vecka.

Nätterna blir längre. Dagarna blir kortare. Vi börjar tappa modet. Det är december igen. Och för vissa innebär julen tända ljus och gula bullar men för andra är julen en tid av stress och komplicerade familjerelationer. Dessutom står vi mitt i ett mörker som vi inte vet var det slutar - en global pandemi. Kanske har det sällan varit svårare än nu att känna hopp. Kanske har det sällan varit viktigare än nu att komma ihåg att det är mörkt nu, men det blir ljusare igen. Hur gör vi för att lyckas vara hoppfulla även när allt känns becksvart? Hur hittar vi de små sakerna som lyser upp? Och vad är det som gör att vissa kan se ljust på tillvaron medan andra fastnar i svarta hål? Forskare som studerar hopp ser att personer som skattar lågt på självskattningsformulär som mäter hopp oftare upplever depression och ångest i mörka tider. De som, å andra sidan, skattar högt på hopp är bättre på konstruktivt problemlösande i svåra situationer och växer motgångar snarare än tvärtom. Professor Fred Luthans har myntat begreppet psykologiskt kapital. Det har alltid har varit viktigt för organisationer med ekonomiskt kapital (finanser och tillgångar), mänskligt kapital (de anställdas erfarenhet och färdigheter) och socialt kapital (företagets nätverk). Luthans uppmärksammar vikten av det psykologiska kapitalet hos de anställda i en organisation som består av hopp, optimism, motståndskraft och självförtroende. Han menar att vi genom ett högt psykologiskt kapital kan få en effektivare organisation som är bättre på att möta de komplexa utmaningar som väntar nu och i framtiden. Vi har redan gjort en kurs i optimism och en i motståndskraft. Denna gång ska det handla om hopp. Genom den här kursens fyra träningstips kan du träna dig själv i att se mer hoppfullt på tillvaron och samtidigt stärka ditt psykologiska kapital. Det första tipset handlar om att utmana sina tankar när vi står inför en ny situation. Det andra tipset handlar om hur vi sätter upp hoppingivande mål. Det tredje tipset handlar om hur vi kan bli mer hoppfulla genom att bara föreställa oss framgång. Slutligen handlar det fjärde tipset om att förknippa oss själva med positiva utfall. 

Det är vinter. Det är omställningar. Det är tider av förändring. Det är mycket som händer i världen. Några av oss är kanske är oroliga, stressade och pressade över att behålla fokus och hålla modet uppe. Det är också en period där vissa av oss upplever att vi är tröttare än vanligt. Vi kollar på klockan och blir chockade av att den bara är tre på dagen fastän det är helt becksvart ute. Så hur ska vi orka? Livet just nu kanske är mer fyllt av tråkiga måsten och mindre fyllt av saker vi tycker är roligt som gör oss glada än vanligt. Det som var hanterbart i ljusa mars kan kännas mer motigt i mörka november. Vi är i stort behov av att hantera vår oro och hitta nya saker vi mår bra av. Den här kursen innehåller fyra psykologiska träningstips som ger dig några strategier att luta dig tillbaka på under motiga perioder. Det första träningstipset handlar om att acceptera sina negativa tankar och sin oro. Det andra träningstipset handlar om att reflektera över sina dagliga aktiviteter. Det tredje tipset handlar om att rikta fokus utåt för att bryta negativa tankar. Det fjärde, och sista, tipset handlar om att utforska vad som gör dig lugn och trygg och att göra mer av de sakerna. Startar du kursen får du se tipsen och varje måndag under fyra veckor kommer ett tips till din mail. Så att detta inte bara blir ytterligare en artikel du läser på internet utan övningar som du påminns om att göra i din vardag. Hoppas du vågar testa!

Rätt använt är feedback ett fantastiskt verktyg för utveckling och att driva beteendeförändring. Och vad är det vi önskar i förändringsledning och när vi bygger företagskulturer? Jo, att medarbetarna agerar i linje med målet. Trots all forskning som finns om att feedback som ges på rätt sätt ökar prestation, är det många där ute i arbetslivet som säger “äh, jag tror inte på sånt där med beröm, jag vill bara höra vad jag kan göra bättre”.Kanske har det att göra med att många missuppfattat vad feedback innebär? En vanlig missuppfattning är att tro att feedback = konstruktiv feedback. Och att positiv feedback är att på ett snällt sätt säga vad någon kan förbättra. Eller så tänker man att positiv feedback är diffust beröm, och ungefär lika trevlig - och hjälpsamt för att nå resultatmålen - som kanelbullar till fikat på planeringsdagen.  Rätt använt är positiv feedback nyckeln till motivation och prestation hos individen. En företagskultur präglad av positiv feedback har ett klimat som främjar utveckling och lärande, och där ser man medarbetare som gör mer än plikten kräver. Vem vill inte ha en sådan arbetsmiljö? Som den framgångsrika fotbollstränaren Pia Sundhage säger ”vi är varandras miljö och vi gör varandra bra…Vi letar när det fungerar”. Vi på Psykologifabriken har samlat våra bästa feedbacktips i denna kurs. Allt för att på ett enkelt sätt dela med oss av forskningen om feedback på ett sätt som blir praktiskt användbart för dig!Så, vad väntar du på? Signa upp dig på kursen och få våra bästa feedbacktips direkt i mejlkorgen varje måndag!

Denna kurs passar er som ganska nyligen har börjat arbeta tillsammans. Kanske inleder ni ett projekt, drar igång en nystartad avdelning eller är en grupp med flera nyanställda. I kursen finns nio träningstips baserade på designprinciperna från vår bok Ensam eller stark - åtta principer för framgångsrika team. De åtta principerna är en bra grund för att lyckas med gemensamt arbete samtidigt som teamet trivs ihop. I kursen får ert nya team se över syftet med det gemensamma arbetet, klura på hur ni lär er av varandra, ta steg för att få de andra i teamet att uppskatta att vara en del av gruppen och annat matnyttigt att mumsa på. 

Vad är det som gör att vissa personer inte bara tycks klara av motgångar, utan till och med växer sig starkare? Om det så är en tuff skilsmässa, en personlig tragedi eller en extremt stressig arbetsmiljö. Inom den psykologiska forskningen kallas vår förmåga att tackla livets svårigheter för psykologisk motståndskraft. I populärvetenskapen ges ofta extraordinära exempel på motståndskraftiga individer: Malala Yousafzai, Viktor Frankl och Nelson Mandela är några exempel. Lägg därtill att den psykologiska forskningen till mestadels fokuserat på psykisk sjukdom och lidande till följd av motgångar, så är det inte konstigt att vi luras att tro att psykologisk motståndskraft hör till det ovanliga. Tvärtom verkar motståndskraft vara vårt normaltillstånd. Och det är kanske inte så konstigt, eftersom vi som art är designade för att kunna överleva extremt tuffa miljöer. Givet att livet oundvikligen bjuder på motgångar, finns det något som du kan göra för att stärka din egen motståndskraft? Svaret är ja. I korthet går det ut på att buffra upp med resurser så att du har kraft kvar när smällen väl kommer, och att försöka se motgångar som tillfällen för lärande snarare än nederlag. Klicka på starta kurs för att lära dig mer! 

Det är svårt att påverka tankar och känslor. Har du någon gång försökt att inte tänka på en gul banan? Eller försökt att inte vara nervös när du ska hoppa bungy jump? Då förstår du detta. Denna minikurs är för dig som ska gå workshopen "Tänk inte på en gul banan - om att hantera tankar, känslor och beteenden i tider av förändring" För att få ut mesta möjliga av workshopen får du möjlighet att göra upp till tre föruppgifter, utmaningar, som kopplar till föreläsningens tre delar:1. Tankar och känslor är svåra att påverka2. Förändra det du kan: dina beteenden3. Välj vilka beteenden du vill förändra med vägledning av värderingarDispositionen utgår från Sinnesrobönen: "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och visdom att förstå skillnaden". En i grunden religiös bön som fungerar även för ateister. Den första utmaningen handlar om att acceptera tankar och känslor genom att skapa distans till dem. Den andra handlar om att påverka det du kan: dina beteenden. Detta genom att göra det som är viktigt för dig oavsett vad du känner. De sista utmaningen hjälper dig att förstå skillnaden mellan vad du kan acceptera och vad du borde agera på med hjälp av värderingar. Du får mer kläm på dessa genom att tänka på sista dagen på ditt jobb. Ska du inte gå på denna worksop men blir nyfiken på om det kan vara något för er organisation? Läs mer om våra workshops här.